Dom som läser bloggen som jag känner genom ridningen kanske undrar vad som hände med min ponny, Thea, och hur hon har det nu.

 

Thea sålde vi mars 2014 eftersom jag var några år för gammal för att tävla henne. Vi lade ut henne på annons och efter en vecka hade vi flera köpare som ville ha henne. Lyckligtvis så hamnade hon hos min medryttare, Lova. Lova och Thea utvecklades otroligt mycket under ett år, men Lova kände att hon inte hann med Thea då hon hade mycket i skolan. Så alderles nyligen lades hon ut på annons igen, och såldes till en jättegullig liten tjej i Arboga.

 

Så numera är Thea läromästare åt en 12-årig tjej som tycker om att rida dressyr. Dom har ett eget stall med stora gräshagar där, och senast jag pratade med henne så var hon helt nykär och allt gick framåt. Thea måste vara en så lycklig ponny med så många som älskar henne.

 

 

Jag saknar henne otroligt mycket och framförallt att tävla ihop. Känslan att komma på en hög placering på poäng man aldrig kunnat gissa på slog allt. Att veta att vi gjort den resan ihop, från en ponny som sprang men näsan i vädret varje ridpass till att vara stabil på dressyrbanan. Hon var inte världens mest korrekta och flashigaste ponny, men vi vann på detaljerna - hörnpasseringar, fattningar på bokstaven, stabilitet etc.

 

Mest minns jag våran första vinst, vilket var på en allsvenska final. Vi hade haft massor med placeringar tidigare, utan att vinna. När vi stod där med segertäcket, en stor rosett i tränset, en jättepublik - så börjar ponnyn kissa. Haha. 

Men tillslut när alla fått sina hederspriser slog dom på ärevarvslåten, Euphoria, och min f.d. hopponny visste direkt vad det handlade om. Äntligen skulle hon få racea igen! Så en liten stund stod hon och studsade på stället med frambenen i vädret, de andra ryttarna kollade lite småsurt på oss och undrade hur sjutton den olydiga ponnyn kunde vinna över dem. Tillslut släppte jag iväg henne och red ihop henne till en finfin dressyrgalopp. Men efter ett halvt varv kände jag fuck it och släppte på henne fullt till publikens jubel (framförallt mitt kära lags haha). Och vad den ponnyn galopperade. En av dom bästa stunderna i mitt liv.

 

Nu har vi skrivit kontrakt på stallet. Grymt kul. Så den 14 November flyttar Thea hem till mig och till Lövholmen i Tumba där vi ska stå. Jättefint uppvärmt stall med skrittmaskin, solarium, stort ridhus med mera. Vi ska även träna för en B-tränare i dressyr. Mer om detta senare.

Lite bilder från stallet:

 

Men nyheten är iallafall att min ponny kommer hem, pga privata anledningar, men egentligen inget speciellt. Det ska bli så himla kul! Vi har varit och kollat på stall nu i veckan, och imorgon åker vi och skriver kontrakt. Jag tror verkligen att det här är det perfekta stallet, och nära till Shelly också. Nice!

Det blev en riiiktigt tidig morgon. Ca 5.30 var jag uppe och begav mig till stallet för att hjälpa till på tävlingarna. Riktigt mysigt att gå genom dimman med en kopp kaffe i handen. Väl framme så kurade jag och domaren upp oss i elektriska värmefiltar och satt och dömde och skrev fram till lunch. Riktigt kul att se så många fina ekipage!

Sedan var jag iväg på dramaten och såg en pjäs med Julia, mycket trevligt!

 

En snabb visning av de två hästar jag "har".

 

Mest aktuell just nu, Shelly Pringle. 5 år, ca 154 cm, och jag hoppar och ska senare tävla henne. Inte min dådå. Lite valpig fortfarande och många pet, men hon lär sig snabbt!

Min egna lilla ponny heter Early Morning Grey, kallad Thea. 12 år, 144 cm, för tilfället ute på foder. Vi red upp till LA dressyr och LB hoppning.